Jeg legger ikke skjul på at den tysk lutherske teologen, forfatteren, bønnemennesket og ikke minst den uredde kritikeren av nasjonalsosialismen, Dietrich Bonhoeffer har vært til stor velsignelse og inspirasjon for meg i mange år. Allerede i 1933 utgav han skriftet: "Die Kirche vor der Judefrage", hvor han på ulike måter advarte mot det økende jødehatet han så vokste fram. Som en av lederne for Den lutherske Bekjennelseskirken, og som selv levde i en kommunitet, ble han farlig for nazistene. Kritikken kostet ham til slutt livet. Den 9. april 1945 ble han hengt, bare 39 år gammel. For å ydmyke Bonhoeffer og de andre som ble myrdet denne dagen, måtte alle kle seg helt nakne og vandre ut til galgene som ventet. Før de ble jaget ut, og måtte kle av seg, observerte leirlegen Bonhoeffer knelende i inderlig bønn i sin celle. En dag uten de faste bønnene, - Bonhoeffer bad tidebønnene, og uten personlig forbønn er en dag uten mål og menig, sa han.
I dag ble jeg gjort oppmerksom på at Norsk Salmebok har en salme av Dietrich Bonhoeffer som er oversatt av Arve Brunvoll. Denne vakre og sterke salmen innleder årets påske for min egen del. Jeg håper den kan være til velsignelse for flere:
Ei kjærleg hand vil nå oss alle stader, med trøyst vi ventar det som kome kan, for Gud er med når sola renn og glader, og kvar ein dag er ny, med von frå han.
Men enno vil det gamle slå og såre, dei vonde dagar tyngjer med si bør. Å, kom med frelse, Gud, for hjarto våre, den du har laga ferdig til oss før!
Og gjev du oss den beiske kalk å smake, med liding fylt, alt til den øvste rand, så skal vi stille og med takksemd take imot han frå di gode, kjære hand.
Og vil du eingong fryd og glede sende, så sola fløymer over verda fritt, då skal vi minnast alle ting som hende, og livet vårt skal vere berre ditt.
Når djupe stilla seg ikring oss breier, så lat oss høyre klangen frå di verd, som løynleg kjem til oss frå alle leier, og songen dine born for trona ber!
BjornOlav:
SvarSlettSå underbart att läsa psalmen som du skrev,som fanns i Norsk psalmbok,Den sa verkligen så mycket,om hur det kan vara att vandra vägen med Herren.Ibland kan vägen vara mörk och svår,och ibland ser vi oss tillbaka,istället för att lyfta blicken opp till Jesus.
Idag var jag till kyrkan på två möten.
Först så sjöng vi seniorsångarna,på dan,sedan nu ikväll,så hade vi besök av Daniel Viklund.Ett härligt möte ikväll.
Och Daniel talade om hur viktigt att vi lär oss,att verkligen ställa oss till Guds förfogande,och sträva efter att
Gud ska bekläda oss med sin kraft.
Men vet du BjornOlav,jag brukar be Gud att innan han beklär mej med sin kraft,så ska Han avkläda mig allt,som kan finnas kvar av denna världen.
Jag slår just opp i bibeln ;Markus 14:från vers 26 och framåt.Bl.a. så står det om
Petrus,han var ju så säker på att han inte skulle förneka Jesus,och det svar som Jesus gav honom.
Jag tror att Petrus var tvungen att gå igenom detta svåra, ja,med andra ord han var tvungen att inse sin svaghet,och att det var endast genom Jesus som han kunde klara något,Likadant så är det ju med oss.
Tack BjornOlav,att du strök min adress från mitt inlägg igår.Jag blev lite orolig efter att jag meilat den,att obehöriga skulle få fatt på den.
Jag köpte ett så vackert kort i kyrkan idag med Jesus på bilden,så imorgon ska jag skicka den till dej.Få se om du hinner få den till påsk.
Ha en riktigt underbar påsk BjornOlav och de dina.
Må Herren ge er allt gott.
Fridshälsningar från Karin