Jeg kom til å tenke på en historie fra boken "Brød i ørkenen"av Watchman Nee i dag. Den er svært relevant for mange av oss. Nee tar utgangspunkt i Salme 73,26: "Om enn mitt kjød og mitt hjerte svikter, så er Gud mitt hjertes klippe og min del for evig." Så skriver Watchman Nee:
"En broder jeg kjenner ble kalt til å reise som forkynner noen måneder. Hans hustru, som han var meget sterkt knyttet til, var ikke frisk på denne tiden. En felles venn sendte meg til ham med et brev rett før han skulle dra, og da jeg kom så nær huset hans at jeg kunne se det, la jeg merke til at han kom ut, uten å se meg, og gikk et stykke bortover. Så stoppet han, og etter å ha stått stille litt, snudde han og gikk tilbake. Jeg ventet ikke, men skjønte at han var i en tilstand av åndelig kamp, så jeg gikk foran nedover mot bryggen der elvebåten la til. Da han kom dit, gav jeg ham brevet med disse ordene: 'Må Herren velsigne deg, ' og svaret hans viste at han var fylt av fred. Da han kom tilbake etter noen måneders forløp, nevnte jeg hendelsen for ham. 'Ja', tilsto han, 'som jeg sto der, følte jeg at jeg ikke kunne forlate henne og barna uten hjelp og med svært lite penger, men da jeg gikk skrittene tilbake, kom det et ord til meg: 'Ingen som legger sin hånd på plogen og ser seg tilbake, er skikket for Guds rike.' Så jeg snudde igjen og gikk ned til båten.' Å holde fast på plogen mens tårene tørkes bort - det er kristendom.
Guds Frid BjornOlav!
SvarSlettJa,det är verkligen något att ta fast vid,och tänka på,nämligen att "Ingen som ser sig tillbaka är skickat för Guds Rike"!
Tänk om vi kunde lära oss att alltid se på Jesus,hur omständigheterna än ser ut!
Han vet alltid det bästa för oss!
Jag och Marcos har varit i Stockholm i tre dagar,och hjälpt vår dotter,och jag måste tala om en sak som jag var med om en dag när jag hämtade Ellen på dagis.Jag har runt halsen en kedja med ett hjärta som jag skrivit Jesus på.Å en flicka i Ellens ålder frågade vad det stod på Hjärtat,Jag sa till henne att det står Jesus,vet du vem det är frågade jag henne? Nej sa flickan,å jag talade om det.
Vet du vad Ellen sa när jag berättade det för henne?Jo,hon sa "det vet jag mormor,för du har berättat det för mig"
Jag tänkte sedan detta ska vara i Sverige,att barnen inte vet vem Jesus är!Det kanske är så att det behövs Missionärer även här i våra Länder!
Kanske ett stort böneämne som vi ska hjälpas åt och be för!
Ha en välsignad dag BjornOlav!
Karin
Ps BjornOlav,har du något råd att ge ifråga om hur jag kommer in på bloggen förbönn i Norden?Kan du inte skriva en e-post till mej å berätta?Har försökt med det ena lösenordet efter det andra,men inte .
Så godt å høre fra deg igjen, Karin. Og så herlig å høre om barnebarn og deres venner. Ja, tenk hvilken åndelig situasjon våre skandinaviske land befinner seg i. Jeg har dessverre ikke gode dager om dagen. Søndag mistet jeg stemmen fullstendig, og den har ikke kommet igjen. Mandag satte høy feber inn, og jeg hoster hele tiden, helt til jeg kaster opp. Det skaper en skikkelig utfordrende situasjon fordi insulinopptaket ikke blir bra, og jeg får mye føing, og hjerterytmeforstyrrelsene forsterkes.
SvarSlettJeg skal se på dette problemet du nevner. Ha en velsignet helg.
Litt malplassert dette, men hvilket syn har du på nattverden og sakramentene. Hva legger du i dem?
SvarSlettMT
Absolutt ikke malplassert. Merkelig i grunnen. Jeg sitter og arbeider med disse spørsmålene i dag,og kikket innom bloggen og fant ditt innlegg! Jeg kommer tilbake med et svar iløpet av dagen, eller som en egen artikkel i morgen.
SvarSlettJeg er ikke sikker om jeg vil gi broderen du viser til i artikkelen noen applaus Bjørn Olav. Denne og lignende situasjoner bør nyanseres litt mer og ikke gi "poeng" til den som forlater mennesker for å forkynne evangeliet. Det kommer helt an på hvilken situasjon de "forlatte" er/blir i. Hvis de virkelig trenger "faren i huset" og ikke får tilstrekkelig hjelp fra andre så er dette en unnvikelse av en plikt, les f.eks. Matteus 25, 31-46.
SvarSlettHilsen
Thomas i S.
Kjære Thomas, jeg forstår ditt anliggende, og deler ditt synspunkt til en viss grad:
SvarSlett1. Mannen det er snakk om her skulle være borte fra sin familie noen måneder. Oppdraget var altså tidsbegrenset.
2. Av og til er det slik at Herren Jesus kommer før våre aller nærmeste, det snakket også Jesus om.
3. Vi har det løfet at om vi søker Guds rike først, så skal vi få alt annet i tillegg.
Men dette, som alt annet, kan selvsagt misbrukes. Vi skal være sikre på at vi følger Guds ledelse, ikke egne påfunn.