Et kongelig presteskap, del 1

Over en tid nå tror jeg Herren har henledet min oppmerksomhet på noen ord av apostelen Peter: "Bli et hellig presteskap og bær fram åndelige offer, som Gud tar imot med glede ved Jesus Kristus." (1.Pet 2,5) Peter er ikke alene om å skrive om et åndelig presteskap. Apostelen Johannes skriver om det samme i Åpenbaringen: "... som gjorde oss til et kongerike, til prester for Gud vår Far..." (Åp 1,6)

Gud vil ha et eiendomsfolk på jorden gjennom hvilket Han kan utøve sin innflytelse. Dette kallet kom til det jødiske folket: "Dere skal være et kongerike av prester for meg og et hellig folk." (2.Mos 19,6) Den kristne forsamlingen er 'tatt ut', 'utskilt', og 'innlemmet' eller 'innpodet' i dette oppdraget på jorden: "Men dere er en utvalgt ætt, et kongelig presteskap, et hellig folk, et folk til eiendom..." (1.Pet 2,9/Norsk Bibel)

Jeg tror de færreste av oss har loddet dybden i de ordene. Forbederen, nå avdøde, Kjell Sjöberg, som jeg var så heldig å få møte personlig noen ganger, sier det slik: "Et kongelig presteskap som proklamerer Hans herlige og veldige gjerninger, er nøkkelen til Guds måte å regjere på jorden gjennom det folk Han har utvalgt." Dette stemmer godt overens med ordene i Åp 5,9-10:

"Og de synger en ny sang og sier: Verdig er du til å ta imot boken og åpne seglene på den, fordi du ble slaktet og med ditt blod kjøpte oss til Gud av hver stamme og tunge og folk og ætt, og gjorde dem til et kongerike og til prester for vår Gud. Og de skal herske som konger på jorden."

Stans litt ved disse ordene før du leser videre! 

"... gjorde dem til et kongerike..."

"... til prester for vår Gud..."

"... de skal herske som konger på jorden..."

Det kan vel nesten ikke bli bedre. Jeg skal forsøke i denne artikkelserien å se nærmere på hva dette betyr og hvilke implikasjoner det har for våre liv.

Det ser ut som om mange kristne glemmer at Gud har en helt annen regjeringsform enn det vi er vant med. Det bilde vi har fra verdslige regjeringsformer er at det er regjeringen og landets administrative administrasjon som styrer. I Guds rike, i Herrens regjeringsform, er det et kongelig presteskap som styrer.

Herren utvalgte en av Israels stammer til å være et prestfolk. Det var Levi stamme. De utgjorde en tolvtedel av folket. De var Herrens spesielle eiendom og skulle gjøre tjeneste innfor Ham. Nøkkelen til en konges fremgang i Israel ved å regjere i tråd med Guds vilje, hadde å gjøre med hans relasjon til prestfolket som fantes i Tempelet, og ikke bare kongene - hele nasjonens liv kretset rundt levittenes tjeneste.

fortsettes

Guds ild over Sverige

I Sverige pågår det flere nasjonale bønneaksjoner for tiden. Initiativene kommer fra ulike hold. Blant annet har vårt naboland besøk av en gruppe forbedere fra Tanzania. De har også besøkt Sverige ved tidligere anledninger. I det hele tatt har bønnetrykket og bønneintensiteten økt de siste årene, med stadig større opwslutning om den nasjonale bønnedagen, som holdes på Sveriges nasjonaldag, 6.juni.

Jeg gleder meg over det som skjer i Sverige, og ber om at bønneilden også må brenne kraftigere i Norge.

Sommeren 2001 har en mann ved navn Daniel Viklund et syn, som jeg straks skal gjengi, men bare nevne dette først: Når jeg skulle finne et bilde for å illustrere denne artikkelen, søkte jeg på gratistjenesten:: Pixabay. Det første bildet under rubrikken: Sweden, er dette: et flammende bål. Det er en gudfeldighet!

Her er det profetiske synet til Daniel Viklund:

Eld över Sverige
Under sommaren 2001 fick jag se någonting som skakade mig. Jag hade lyssnat på budskapen som Steve Hill framburit När jag började söka Herren så flyttades jag in i en överväldigande syn.

Jag stod som en jätte mitt i Finland och såg in över Sveriges gränser, jag kunde urskilja det vackra landskapet från syd- till nordspets. Högt över markytan såg jag en brinnande massa, den brann med en sådan intensitet att den var vitglödgad. Den låg över hela landet, jag förstod att det var en manifestation av Guds härlighet, hans närvaro. Det var väckelsens eld.

Under det att jag stod och iakttog detta eldstäcke tänkte jag på orden som Birger Skoglund fick med sig hem från Jordanien ”Jag har tänt en eld från Treriksröset i norr till Smygehuk i söder från Stockholm i Öster till Göteborg i väster.”

Orden ’jag har tänt’ fick en helt ny betydelse. Jag fylldes av en våldsam smärta i anden och tänkte: “Vad gör elden där uppe? Den borde vara nere bland folket!”

I samma stund som den tanken slog igenom mig så hördes ett rop. Det var inget jubelrop utan ett utdraget smärtsamt rop. Ropet kom från någonstans i mellersta Småland. När ropet ljöd släppte en stor del av eldsmassan från sitt fäste och föll ner över platsen varifrån ropet ljudit och hela markytan omvälvdes av elden.

Nästa rop kom högt uppifrån Norrland, samma sak hände och elden föll över platsen som ropet kom ifrån. Sedan kom ropen så tätt att jag inte hann att urskilja platserna. Innan synen bleknade bort kunde jag se att största delen av Sverige brann i Guds eld.

Så hörde jag Herren tala: ”det är de som ropar om elden som får den”. Sedan gav han mig orden ifrån Psalm 42 ”Djup ropar till djup.” Jag förstod att det inte handlade om röstvolym, utan om djupet av engagemang och självuppoffring i ropet.

Kom!
Kom och ropa om Guds eld över Sverige 🔥🔥🔥! Den faller när vi ropar!