torsdag, januar 28, 2010

Pave Johannes Paul pisket seg



Pave Johannes Paul II pisket seg med en lærrem fordi han ville ligne Jesus.

Det er kommet for dagen i forbindelse med den helgenforklaringsprosess som nå pågår i Romerkirken. Piskingen var en botsøvelse.

Det var i går at Slawomir Oder, presten som har hatt i oppdrag å grundig utrede om Karol Wojtyla er verdig å bli opphøyd til helgen i Den romersk katolske kirke, publiserte sin bok. Der fremgår det at den nærmeste kretsen rundt den forrige paven kunne høre at han pisket seg.

"I hans garderobe, blant alle hans klær, hang det et spesielt lærbelte på en krok, og det brukte han som en pisk. Han tok det alltid med seg når han dro til Castel Gandolfo," skriver Oder i boken sin.

Slawomir Oder forteller også at i sin tid som biskop i Polen sov Karol Wojtyla på gulvet som en selvfornektelses og askesepraksis.

Man blir uendelig trist av å lese slikt. Paven som hevder å være Kristi stedfortreder på jord kjenner altså så lite til evangeliet! En skulle jo tro at den tidligere paven hadde lest Ef 2,8-9:

"For av nåde er dere frelst, ved troen, og det er ikke av dere selv, det er Guds gave, ikke av gjerninger, for at ikke noen skulle rose seg."

Men det er tydelig at evangeliets mektige frelsesbudskap må ha vært ukjent for paven. Så også ordene til apostelen Paulus i Kol 2,23:

"Slikt har nok ord for å være visdom med sin selvvalgte gudsdyrkelse, ydmykhet og mishandling av kroppen. Men de er ikke av noen verdi ..."

Jesus tok på seg all verdens synd - også pavens! Det var Jesus som ble pisket, for at vi skulle slippe å pine og plage oss selv. Gjelden er betalt.

Se også:

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=200880

20 kommentarer:

VII sa...

Det är ju gott av dig Björn att du tar på dig att undervisa påven om Ordet.

Johannes Paulus II piskade sig av ödmjukhet, är du så smord av Anden att du står höjd över ödmjukheten, Björn?

En kristen broder borde vara mindre snar till att döma en annan kristens broder förståelse av evangeliet, se det som ett prov i kärlek. Läs också Romarbrevet 8:13.

Bjørn Olav sa...

Rom 8,13 er et interessant ord i denne sammenhengen: "For dersom dere lever etter syndenaturen, skal dere dø. Men hvis dere ved ÅNDEN dreper kroppens gjerninger, skal dere leve."

Hvor står det om pisking med lærbelter her?

VII sa...

Betyder det att vi är överens om botgöring? Men att skillnaden ligger i att Andens verk, enligt din mening, inte kräver synlig åtbörd?

Var i Ordet står det Björn? Att det Anden danat inte får synas på kroppen?

Var i Ordet står det att du skall blogga?

Bjørn Olav sa...

Det står ingen steder i Bibelen at vi skal piske oss, gjør det vel? Ingen prosjekter som skal blidgjøre Gud.

Vi skal omvende oss fra vår synd. Det betyr å bekjenne den og vende seg fra den. Men gjelden er allerede betalt den, av Jesus på korset.

Apostelen Paulus advarer jo nettopp mot selvplaging. De sårmerker han bar fikk han pga mishandling fra andre, ikke fordi han mishandlet seg selv.

Den siste kommentaren er usakelig. Står det noe i Bibelen at du skal skrive med penn og blekk?

VII sa...

Om du frågar retoriskt var det står att man skall piska sig, frågar jag retoriskt var det står att du skall blogga. Svaret är detsamma, det står ingenstans.

Men det finns ändå saker i Skriften som gör att du känner dig manad att sprida det glada budskapet via din blogg, och saker i Skriften som gör att JP II kände sig manad att ge sin botgöring en synlig åtbörd.

Skriften kräver inte att man piskar sig, men skriften kräver att man ger Anden plats för att vända sig från synden.

Skriften ger många exempel på att den omvandlingen kräver arbete.

Du fick ett bibelord som används, nämligen att man genom Anden (inte nödvändigtvis i Anden) "dreper kroppens gerninger". Det är alltså en Andens handling inombords som vissa känner ett behov att manifestera fysiskt utombords. Det är inte något för alla. Men det är en hjälp för vissa att disciplinera tanken och känslan.

Det är som med bön, vissa är hjälpta av att låta bönen få en viss inramning, t.ex. tända ljus eller något annat. Det står inte heller i Skriften.

Kräven Katolska kyrkan detta? Sannerligen inte. Men det tas som intäkt av dig att avfärda kristna bröder.

JP II är inte mer from eller förlåten sin synd för att han piskar sig. Men många uppfattar (med rätt eller orätt) att hans piskande är ett uttryck för att han med Andens hjälp funnit kraften att ödmjuka sig inför Herren.

Att med Andens hjälp betvinga smärtan är ett urgammalt kristet bruk. Det var så vi fick martyrer och martyrerna håller vi i högaktningsfull åminnelse. De betalade det yttersta priset för sin kärlek till Herren.

P.S. Du talar inte om vilket bibelord du avser, men jag gissar att det är Galaterbrevets sjätte kapitel. Det finns inte plats här för utförlig exeges, men vad står där? Jo att en yttre omskärelse utan pånyttfödelse är fåfänga och inte tecken på tro. Men det finns ingen motsättning mellan detta och att den som är pånyttfödd i Kristus handlar efter sin tro. Det är i själva verket precis vad Paulus gör.

Bjørn Olav sa...

Dvel litt ved Kol 2,23, som jeg siterte i artikkelen min. Det verset taler om mishandling av kroppen. Vi trenger ikke mishandle oss, Kristus led for oss. Ved Hans sår - som Han pådro seg - er vi lekt. Så det står absolutt noe om dette i Skriften!

Selv ikke for enkelte er kroppsmishandling noe. Du oppnår ikke ydmykhet gjennom dette. Det du oppnår er selvrettferdighet. Og selvrettferdighet verken behager Gud eller frelser noe menneske.

Anonym sa...
Denne kommentaren har blitt fjernet av en bloggadministrator.
Anonym sa...

Slett det første, det kom en settning feil inn.

helt enig med deg Bjørn Olav.

Vi lider vel nok i at vi ikke klarer å være sanne mennesker så vi pisker vårt indre hele dagen mot målet å bli som Gud ønsker.

Når man ser i sydamerika folk som henger seg på korste for å leke Jesus for jeg smerte over Jesus med tanken.

Jesus hang ikke på korset for morro skjyld han ble befalt det av Faderen at han var utvalgt til å lide for verden.

Åndelig hovmod er vel noe mange helgener har slitt med at dem skulle lide som Jesus fysisk i sin misforståelse.
Nei frivilig kroppslig lidelse er bare for det ytre forgjengelige mennesket.

Derimot å korsfeste synden i seg med Jesus det er jobben der vi lider ekte med å måtte legge fra oss rikdom og kjødet så det skriker i kroppen i lidelse.
Denne lidelsen burde alle ta del i.
Men den er for det usynelige menneske så da blir det bare Gud å ikke mennesker som ser det.

Så søk ikke menneskets ære men Gud i ditt indre menneske så vil du etter lidelsen lagt fra på korset se at det er en lett byrde å gå sammen med Jesus i det indre sanne mennesket.

Da er vi det frie kristusmeneske uten ryggsekken av kjødets oppmerksomhet.

Bjørn Olav det indre mennesket skinner mere å mere frem ideg takk Gud min Far

Broderlig i kristus

VII sa...

Låt oss gärna stanna vid Kolosserbrevet Björn. Läser du texten som att disciplin alltid är onödigt för människor? Att uppoffringar inte kan ha goda syften?

Självklart inte, vad du läser är detsamma som Paulus sade i föregående och som dessa bibelord självt säger, nämligen att disciplin och uppoffringar inte har kraft att besegra en människas onda tankar.

Om våra ansträngningar till frälsning bara sitter i utanverket blir högfärdighet, och värre, dess enda pris. Där är Skriften entydig.

Bara Anden och försynen kan leda oss att ur Herrens sår läka den skada vi själva lidit genom utträdet ur Guds trädgård.

Men den som vägleds av Anden kan också visa prov på disciplin och uppoffringar i Herrens tjänst. Det är inte frågan om en tom ritual för att besegra synden. Då hade det varit helt förgäves! Men vi talar om handlingar som en effekt av Andens hjälp att besegra synden. Det är något helt annat.


Att det i JP II:s fall skulle vara så att självrättfärdighet har uppnåtts snarare än ödmjukhet, ja det är din åsikt och inte sprunget ur vare sig erfarenhet, Anden, eller Skriften. Sanningen är snarare att det vet varken du eller jag.

Att självrättfärdighet är en fara, om det kan vi vara överens. Självrättfärdigheten ligger alltid på lur och vi bör väl börja med oss själva, snarare än att tillskriva andra den?

Guds frid broder. Du finns i mina böner.
Pax et Bonum.

VII sa...

Anonym, jag delar helt din uppfattning om de som späker sig publikt. Det är precis den sortens utanverk som Skriften ber oss undvika. Det är dock inte samma sak som det vi talar om här. Den sortens piskning vi talar om är en ensam människa med sin Gud, inte ett spektakel inför TV-kameror. Katolska kyrkan tar avstånd från dessa korsfästningar.

Bjørn Olav sa...

Guds ord lærer oss at kroppen er et tempel for Den Hellige Ånd. En som pisker seg selv ødelegger det templet. Det pave Johannes Paul II gjorde var en form for selvskading. Noe slikt kaller aldri Den Hellige Ånd oss til.

VII sa...

Björn, problemet är inte att du känner dig obekväm med piskning.

Det är ett religiöst bruk jag också känner mig främmande för. Det står också dig fritt att tycka vad du vill om. Liksom det står alla katoliker fritt.

Problemet är att du tillsammans med [bristfällig] bibelläsning använder detta för att visa att JP II är en dålig kristen. För att därefter beskylla andra för självrättfärdighet!

Kort sagt, klaga gärna på JP II, men glöm inte bort dig själv.

Pax et bonum.

Bjørn Olav sa...

Jeg vet ikke hva du sikter til når du skriver: [bristfällig] bibelläsning.

Mishandling av kroppen er Det nye testamente og den tidlige kirken fullstendig fremmed.

Anonym sa...

Til vll

Er det ikke fordi man kjenner lysten til synd dem katolske tukter legemet ?

Å akseptere at man har svakheter istedenfor å undertrykke dem så dem vokser i frykten slik at dem lurer i det indre.

Skammen i noen katolske prester, viser at undertrykkelsen av kjærlighets følelser til ett annet menneske blir så undertrykt av syndsfølelse att man får ett unartulig forhold til kroppen og følesene.

Tenker da spesielt på prestene i Usa og Irland men også mange flere steder på jorden som forgriper seg på andre på en unartulig måte.

Er det skammen over kroppen å frykten for følelsene som skaper denne voldsome ubalansen i dem ?

Å tvinge sine følelser ned i det ubeviste mørket for å flykte fra dem i tukt kan få alvorlige følger når det kommer opp med ti ganger styrke som man ser i verden.

Å akseptere sine svakheter for så å legge fremmfor Gud at ja jeg føler kjærlighet men vet at jeg må leve alene er ærlighet fremfor Gud istedenfor å forsøke å gjemme seg for Gud. ?

Vær ærlig som ett barn så blir følelsene mye mindre farlige å man merker at dem ikke får så stor plass som hos dem som forsterker dem igjennom å tenke på synden i frykrt natt og dag til dem sprekker.

Dette er ingen fordømmelse men noen tanker over hvorfor jeg mener tukt ikke fumgerer i lengden.

Pax et bonum.
Vita Lux
Broderlig i kristus

Anonym sa...

Her er "Guds klare ord". Vel, i allefall et vers som kan kaste litt lys over saken: 2.Kor 12,7-10

7 For at jeg ikke skal bli hovmodig på grunn av de høye åpenbaringene, har jeg fått en torn i kroppen, en Satans engel som skal slå meg – for at jeg ikke skal bli hovmodig. 8 Tre ganger ba jeg Herren om at den måtte bli tatt fra meg, 9 men han svarte: «Min nåde er nok for deg, for kraften fullendes i svakhet.» Derfor vil jeg helst være stolt av mine svakheter, for at Kristi kraft kan ta bolig i meg. 10 Og derfor er jeg fylt av glede når jeg for Kristi skyld er svak, blir mishandlet, er i nød, forfølgelser og vanskeligheter. For når jeg er svak, da er jeg sterk.

Anonym sa...

Engelen er vel ikke ett fysisk vesen ?

Han ble nok plaget som så mange andre profeter av djevelen for å teste sitt hovmod.
Så det må nok være psykisk kamp der det indre mennesket blir slått for å teste om han står med Gud eller det onde.

Paulus hadde vel nok motstand i verden til at han skulle trenge å skade sitt fysiske jeg ?

Han snakker om det indre mennesket som han hadde fokuset på som han sier "det indre mennesket fornyes hver dag selv om kroppen brytes ned"
Men for ikke å bli gnostisk måtte vel Paulus også ta vare på sitt fysiske legeme selv om det underordner seg det indre mennesket.

Kroppen er Guds tempel hellig for den skal romme Guds ånd.
Man kaster ikke stein på en kirke for å bryte den ned for å bli mere hellig.

Nei mange helgener synder mot helligånden i mennesket med å hate kroppen for å flykte inn i Gud.
Frans av Assisi sier jo på dødsleie at han angrer på at han brukte kroppen som ett Esel uten tanke på å ta vare på den.

Var det noe den hellige Frans fikk fra Gud i dødens stund at ja du har bygget opp kristus etterfølgelse i brødrene men du glemte at kroppen er ett hellig tempel for Gud på jorden.
En feil i gammel tid betyr ikke at vi kan avskrive kroppen som Guds tempel på jorden med Paulus ord "Guds ånd bor i hjertet"
Vi er ett tempel der alteret står i hjerte med alterlysene tent av Guds egen ild.
Helligere tempel finnes ikke på jorden så det kan ikke være noen annen mening en at tempelet skal næres så fammen fra Gud skal brenne der til den dagen tempelet forlates for å tre inn i det store tempelet der Gud sitter ved sin troene i all evighet amen.

Tilgi oss Gud for all synd vi påfører vårt tempel fysisk og psykisk i vår uforstand.

Lux
Broderlig i kristus

Anonym sa...

Tilføyer


Paulus.
Kristi skyld er svak, blir mishandlet, er i nød, forfølgelser og vanskeligheter. For når jeg er svak, da er jeg sterk.

Det han skriver her er jo mishandling som han ikke selv er herre over.
Ingen ting av dette er selv påført av han. Derfor er dett i bibelens ånd med Jesus ord om å lide for hans navn.

Hvis katolskae prester ønsker å lide så er det bare å reise der nøden og helvete er på jorden uten vakter så kan dem kjenne på dette idag.
Det er nok av kristene som lider forfølgelse idag for dem som ønsker å opleve det.
Det er bare å gå inn på kristen forfulgtes side laget av Bjørn Olav så kan du se hvor du kan reise for å oppleve tortur og forfølgelse idag.
Så det er fult mulig å oppleve det samme som paulus idag men da må man ut av palaset sitt med kunstig lidelse til den virkelige verdens smerte.

I Kristus broderlig

Aleksander sa...

"Så det er fult mulig å oppleve det samme som paulus idag men da må man ut av palaset sitt med kunstig lidelse til den virkelige verdens smerte."

Må si at det ligger en poeng her ja.

Mennesker har uansett ikke noe med å opphøye andre mennesker til en ære bare Herren kan gi (jf "Helgen"). Opphøy heller Han som tilhører ALL ære!

Anonym sa...

Dette syntes jeg er et viktig og spennende ordskifte.
Og jeg heller vel til og tolke ting slik Bjørn O. Hansen gjør. Men når det er sagt så har vel vi vestlige mennesker vært litt late og udisiplinerte i vår Gudsdyrkelse.
Paulus skriver en del spennende ting. F.eks. så sier han at han lever sitt liv som en idrettsutøver. Han bruker uttrykket og tvinge sitt legeme. Altså på en fysisk måte utfordrer seg selv legemlig for og komme i en possisjon som gjør at han kan vinne en uforgjenngelig krans. Det er vel ikke ord som i dag er så populære, men desto viktigere og legge merke til.

Tobias

Anonym sa...

Her kommer fasiten fra det hellige uforanderlige ord bibelen
Hva Paulus mener om selvskadningen
Så er det ingen tvil om hva han mener om saken.

Kol 2.23
22 De gjelder jo ting som er ment til å brukes og forgå. Alt dette er bare menneskers bud og lærdommer. 23 Slikt har riktig nok ord på seg for å være visdom, både den selvgjorte fromheten, selvfornektelsen og mishandlingen av kroppen. Men det har ingen verdi, det tjener bare til å gjøre vårt kjøtt og blod tilfreds.
Kol 2,1 viser til Kol 4,13-15f
Note Jeg vil dere skal vite: Et formelaktig uttrykk som brukes for å understreke noe, jf. 1 Kor 11,3.Kol 2,2 viser til Kol 1,26, Kol 4,3Kol 2,3 viser til Jes 45,3, 1 Kor 1,24-30Kol 2,4 viser til Ef 5,6Kol 2,5 viser til 1 Kor 5,3, 1 Kor 14,40Kol 2,7 viser til Ef 2,20-22Kol 2,8 viser til Matt 15,9, Rom 16,18
Note grunnkreftene i verden: >Gal 4,3.Kol 2,9 viser til Joh 1,14-16, Kol 1,19Kol 2,10 viser til Ef 1,21fKol 2,11 viser til Rom 2,29+
Note av kjøtt og blod: =Kjøtt, kjøtt og blod.Kol 2,12 viser til Rom 6,4, Kol 3,1Kol 2,13 viser til Ef 2,1-5
Note dere … oss: Det er mange varianter i håndskriftene når det gjelder disse to pronomenene.Kol 2,14 viser til Ef 2,14f
Note Gjeldsbrevet: privat gjeldsbrev, der skyldneren bekreftet gjelden og forpliktet seg til å tilbakebetale kreditor. Bildet er kjent fra jødiske tekster, der det anvendes om menneskers skyld overfor Gud.Kol 2,15 viser til Luk 11,22Kol 2,16 viser til Rom 14,1ff, Gal 4,10Kol 2,17 viser til Hebr 8,5, Hebr 10,1
Note men kroppen tilhører Kristus: Noen gamle håndskrifter kan oversettes: «men kroppen er Kristus».Note går helt opp i sine syner: Uttrykket i den greske teksten henspiller på innvielser i hemmelige riter.Kol 2,19 viser til Ef 2,21, Ef 4,15f, Kol 1,18Kol 2,20 viser til Gal 4,3-9Kol 2,21 viser til 1 Tim 4,3Kol 2,22 viser til Jes 29,13, Matt 15,8ff

Broderlig i kristus