I 1990 forsvarte Carl-Gustav Carlsson sin doktoravhandling: 'Människan, Samhället och Gud. Grunddrag i Lewi Pethrus kristendomsuppfatning', utgitt på Lund University Press.
En av de tingene som jeg har merket meg er det Carlsson skriver om menighetssynet til den svenske pinsehøvdingen. Lewi Pethrus (bildet) taler om 'den apostoliske forsamlingen'. Det er et ord Pethrus gjerne bruker om den kristne forsamlingen, og han bruker begrepet helt bevisst. For Pethrus er 'den apostoliske forsamlingen' ikke noe hva som helst, men 'mönsterbilden för Kristi församlingen i alla tider'.
Til dette mønsterbildet knytter Pethrus tre ting:
forsamlingens grunnvoll
forsamlingens funksjon
forsamlingens oppdrag
'Om den grunden raseras faller hele byggnaden till marken', sier Lewi Pethus, og legger til: 'Vi har apostlarna ibland oss i deras vittnesbörd om Herren Jesus, och hans verk och uppståndelse. Det är på detta sätt, som församlingen är byggd på apostlarnas och profeternas grund'.
Lewi Pethus har følgende syn på den universelle menigheten :
'Dopet är en yttre, synlig handling, som uttrycker en indre upplevelse hos människan. Ôver de indre erfarenheterna kan endast människan själv och Gud döma... Det finns väl ingen bland de troende och döpta, som betvivlar, att det finns massor av kristna vilka äro levande Guds barn utan att vara döpta som troende.Vi tror däremot, att de måste vara troende och levande kristna innan de skola bli döpta'.
Det er interessant å merke seg at Pethrus ikke trodde at den universelle menigheten ikke summen av alle lokalforsamlinger som er oppbygd i følge det bibelske mønsterbildet, men 'summen av alla troende i alla tider och i alla kulturer'.
'Varje själ, som kommer till levande tro på Kristus, blir därigenom en lem i Kristi kropp och således även en lem i Kristi universella församling, även om han aldrig har sett eller hört talas om en lokalförsamling'.
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar