Merkelige holdninger til syke fra kristne

Av og til møter jeg kristne med underlige holdniger til syke. En ivrig bidragsyter på svenske nettsteder representerer noen av disse holdningene. I en debatt som jeg har deltatt i kommer han med en del uttalelser, som på mange måter er karakteristiske for en del av de holdningene enkelte har til syke og kronisk sykdom. Her følger noen av disse uttalelsene:

”Din sjukdomsbild är inte ett dugg intressant för mig..”

Da jeg spør om Jesus ville ha svart på samme måte, svarer den svenske debattøren:

"Ja det tror jag han hade kunnat göra, han gjorde i princip det med den kannaneiska kvinnan när han sa, jag är bara sänd till israels hus! Vad han egentligen sa var, jag är inte sänd till din dotter, därför bryr jag mig inte!"

Skyll på Jesus, han avisade kvinnan inte jag, han svarade inte henne ens, utan lärjungarna fick säga till honom, att ge henne besked.

Din sjukdom är inte Guds första prioritet, för hade det varit det så hade han botat dig för länge sen. Kanske han vill att du skall se, att du kanske inte är så syndfri som du verkar tro, att du kanske har saker i ditt liv som han vill komma åt för att beria dig?

Det är naturligtvis tråkigt att du är hjärtsjuk, men jag går inte och tycker synd om alla som är sjuka och det gör inte Gud heller, däremot har han medlidande, men han bryr sig inte om självmedömkan."

Når jeg leser dette, tenker jeg: Så ulikt Jesus. Dette er ikke den Jesus jeg leser om i Det nye testamente. I Matt 9,35-36 kan vi lese dette:

"Deretter dro Jesus omkring i alle byene og landsbyene. Han lærte i synagogene deres, forkynte evangeliet om riket og helbredet alle slags sykdommer og alle slags skrøpeligheter blant folket. Men da Han så folkeskarene, ble Han grepet av dyp medlidenhet med dem, for de var utslitte, motløse og spredd omkring, som sauer uten hyrde."

Jesu møte med mennesker som var syke og plagede var preget av dyp kjærlighet, medlidenhet og forståelse. Ikke alle ble helbredet verken på Jesu tid, eller under apostlenes tjeneste, men ikke noe sted finner jeg noen bebreidelse fra Jesus, eller fra dem med hensyn til den syke. Ikke noen påstand om skjulte synder heller.

De holdningene mange syke møter hos enkelte kristne er belastende, og de blir ekstra belastende fordi det kommer fra medsøsken.

Vi trenger alle å bli mer lik Jesus, og vi trenger alle å tenke igjennom hvordan ordene våre kan såre andre, og legge nye, tunge byrder på ei skulder som allerede bærer tungt. Selv har jeg bedt om å bli helbredet mange ganger, og er blitt salvet og bedt for i mange slags sammenhenger. Jeg er fremdeles syk, og har lagt mitt liv i Herrens hender. Der er jeg trygg. Der kan intet ondt ramme meg.